Nu åker jag till Paris och tittar på vackra fransmän
och dricker rosé. Och snälla håll tummarna så att
jag får lägenheten när jag kommer hem. Hejdå.

Min syster lurade mig att klippa min kära blomma. Jag vet inte.
Kommer det bli bra? Jag tycker det känns tomt. Den kanske kommer
må bättre nu. Hoppas det. Min telefon är sönder. Alltså min kamera.
Snart åker vi till Paris. Det blir fint. Puss.

Goodbye sweet dreams
Once had a heart
Could not be told
But now these dreams
Have grown so cold
Goodbye sweet dreams
Once upon and in love
You never returned

Jag kunde nästan se ditt hjärta slå.
Och jag tror du hörde mitt.
Jag har inte glömt hur man flyger.

Jag drömde att jag hade en spindel i sängen inatt.
Jag bokstavligt flög upp ur sängen. Jo. Sen stod jag och
stirrade på sängen i 5 minuter innan jag förstod att jag drömt.
Var lite ledsen. Vill inte ha spindlar i sängen. Har aldrig sett
en spindel i min lägenhet ens. Men för att vara på den säkra
sidan skakade jag alla lakan sådär mitt i natten. Så kändes
allt bättre och jag sov vidare som ett litet barn.

Promenad vid hamnen ikväll var det bästa jag kunde göra.
Fint var det.

Jag har en tendens att fastna i en enda låt. Jag lyssnar på den om
och om igen. Tills öronen blöder. Nästan. Den här lyssnar jag på nu.

Visst du kan skratta och låtsas som ingenting
Men jag vet allt om dig för du har varit min
Du är nån annan nu i och för sig
Men när du strippar och klär av dig är det samma grej
Jag glömmer aldrig dina hemligheter
Det du är räddast för fast ingen vet det
Visst du kan rycka på axlarna spela ball
Och fast du tycker du lyckas vet jag i alla fall
Och du försöker hålla masken
Så du kan sväva över marken

Hittade en finfin kamera idag. Mormors. Den är jag glad för.
Ska med till Paris. Blomman är från mammas trädgård.
Fin tycker jag. Nu ska jag sova.

Jag ser ut som en knarkare. Helt blå. Tagit så miljoner
blodprover och grejor. Tufft. Bara jag blir frisk snart.
Denna ständiga trötthet.